Kommunikativa världsarv

På väg hem från Skåne passade vi på att titta på de två världsarv som finns på Västkusten(eller Bästkusten som en del gärna vill kalla den). I Grimeton utanför Varberg uppfördes i början på 1920-talet en gigantisk antennanläggning för trådlös telegrafi över Atlanten. Sändaren består av sex höga master och en elektrisk motor för alstring av signalen, som sedan genom en alternator delades upp i korta och långa signaler som sändes på våglängden 17 200 meter.

(En av männen bakom anläggningen var en för oss okänd svensk-amerikan, Ernst Alexandersson, som under sitt liv fick patent på inte mindre än 340 olika uppfinningar). Ganska snart tog annan teknik överhanden och långvågssändarna världen över skrotades.Den svenska anläggningen var i bruk relativt länge på grund av att långvågssignaler klarar av att passera genom saltvatten vilket möjliggjorde kommunikation med u-båtar. Den svenska marinen var därför intresserad av att verksamheten fortsatte, vilket den gjorde in på 1950-talet. Idag är anläggningen den enda i sitt slag som bevarats (och fortfarande fungerar) och därför ett unikt arv och exempel på kommunikationsteknologins utveckling. I sammanhanget är det intressant att notera att namnet Varberg har sitt ursprung i ordet "vårdberg", alltså berg där man i den tidigare historien tände vårdkasar för att varna för annalkande faror, ett mycket tidigt exempel på kommunikationsteknologi.

En helt annan slags kommunikation blev det på kvällen när vi tog in på vandrarhem i Ljungskile och råkade komma till inledningsdagen av en liten jazzfestival.

Ett annat exempel på hur man kunde kommunicera långt tillbaka i tiden är de hällristningar som finns i riklig mängd i trakterna av Tanumshede i norra Bohuslän. Helt andra uttrycksmedel. Något ville den tidens människor förmedla, men vad? Många ristningar handlar om båtar och om djur, men också om kärlek och fruktbarhet. En berömd bild är den av ett kärlekspar med en man bredvid med något som ser ut som en höjd yxa; vilket dramatiskt kärleksdrama är det man vill berätta om? Något i klass med Romeo och Julia, eller kanske mer sentida dramer av den typ som utspelas i deckare i närbelägna Fjällbacka?

Ristningarna och andra fornminnen runtomkring ligger högt i landskapet och vittnar om att även på den tiden var det viktigt med överblick (och kanske bättre kontakt med högre makter?). Landhöjningen innebär att det som är inland och åkermark i dag var hav då.

Dagen vi var där öste regnet ner och ristningarna beskådades med uppfällt paraply och besöket blev också kortre än önskvärt.
Färden fortsatte sedan genom Dalsland till Karlstad med mellanlandning hos Janne och Helen, och deras dotter Nina som var på besök med sina barn. Vi övernattade i stuga på Möruddens camping . På morgonen sken solen, som den ska i Karlstad, och det var läge för årets första dopp.